Morgondagens kockar. Christoffer Stridsberg skriver i veckans krönika om praktikanterna som också är morgondagens kockar. Hur behandlas de idag jämfört med när Christoffer började sin karriär? Och hur glamoröst är det egentligen att stå i ett kök? Läs mer nedan för att få en inblick i hur Christoffer ser på det!

Ingen dans på rosor att börja längst ned i ett kök

– Denna gång tänkte jag skriva lite om Praktikanterna. Det är ju de som förhoppningsvis blir de nya kockarna och driver branschen framåt. Det är verkligen ingen dans på rosor att börja längst ned i ett kök. Förhoppningsvis behandlar jag (och alla andra) praktikanter bättre nu än hur det var när jag var ung. Det är timmar av monotont arbete och samma moment om och om igen, berättar Christoffer.

“Jag är övertygad om att upprepning är den bästa inlärningsmetoden.”

– Dock är det ju så att repetition ger färdighet. Jag är övertygad om att upprepning är den bästa inlärningsmetoden. Sedan måste man ändå vara mån om sina praktikanter. Låta dem byta uppgifter ibland och kanske få stoltsera med mat åt personalen eller dylikt, förklarar Christoffer.

Svänga med stekpannor, salta tufft och skrika på alla

– Under mina år har jag stött på otaliga kockaspiranter som lider av villfarelsen att jobbet i köket går ut på att svänga lite med stekpannor, salta lite tufft (gärna högt ovanifrån så inget hamnar på råvaran) och skrika på alla i servisen. Och så gärna en del festande, inleder Christoffer.

– När jag sedan förklarar att 90% av tiden är städning och att hålla rent så bleknar de flesta. Allt är inte som en TV show med Jamie Oliver. Börja med att skala en säck lök så får vi se. Eller klippa och lägga in 5 kg ramslöksbär. Det är allt annat än glamoröst. Och som praktikant får man heller inte förvänta sig att man får göra alla de ”coola” och ”fräcka” teknikerna. Inte till en början i alla fall. En vis man sade en gång att man ska lära sig göra köttfärslimpa innan man ger sig på ankleverpaté. Jag håller det som en sanning. Man skall ha en gedigen grund. Annars blir allt rangligt, förklarar Christoffer.

CHRISTOFFER INTERVJUAR MORGONDAGENS KOCK LORENA MICHELANGELLI

– Jag tog tillfället i akt att intervjua en av våra praktikanter sådär lite uppsluppet. Håll tillgodo, avslutar Christoffer.

Namn?
-Lorena Michelangelli, 38.

Skola?
-Jag pluggar till kock på Tranellskas Vuxenutbildning.

Varför vill du bli kock?
-Mat har alltid varit ett stort intresse hos mig. Jag kommer från en familj där livet kretsar kring mat.

Hur ser en dag ut för dig på praktikplatsen?
-Jag börjar med en stor kopp kaffe och en bra attityd. Jag bakar kakor, förbereder det som är till lunchen och även det som kan göras till kvällsservicen. Vi jobbar i ett snabbt tempo och sen äter vi mat tillsammans. Under dagen lyssnar vi på bra musik och har en bra och skojig stämning.

Lär du dig något?
-Ja, jag lär mig mycket. Lyckligtvis har jag bra handledare som både retar och eggar mig till att lära mig mer.

Vad är roligast?
-Det roligaste är utmaningar och att smaka nya ingredienser. Att se kockarna ta fram rätter till en ny meny är roligast.

Vad är tråkigt?
-Man får göra enkla och lätta saker ganska ofta.

Vad är din dröm?
-Att få jobba med fantastiska kockar och resa i världen för att lära mig mer. Kanske skriva en bok om matresorna.

Tack så mycket!
-Tack själv!